Artikel September 2026

Är förslaget till ny upphandlingsförordning slutet för den svenska (utvärderings)modellen?

Kul att kommissionen äntligen (även officiellt) har publicerat sitt förslag till ny upphandlingsförordning
Proposal for a regulation on public contracts and concessions - Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs Vi är många som sett fram emot detta och som läser med stort intresse. Mycket är nytt, mycket är bra och mycket är spännande. Men visst finns det en hel del frågetecken också.

Ett sådant gäller utvärderingsmodeller.

I stor utsträckning och sedan länge, har svenska upphandlande myndigheter och enheter övergett relativa utvärderingsmodeller till förmån för så kallade absoluta mervärdesmodeller. Bakgrunden är den kritik som riktats mot relativa modeller i till exempel Konkurrensverkets uppdragsforskning och statliga offentliga utredningar. Ur SOU 2013:12 Strategisk upphandling för ökad kvalitet och effektivitet : "Så kallade relativa anbudsutvärderingsmodeller är behäftade med stora brister och bör överhuvudtaget inte användas".
Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling - Regeringen.se

I förslaget till ny upphandlingsförordning kräver nu kommissionen som grundregel i artikel 98 punkt 4 att anbudsutvärderingen ska göras med tillämpning av en lagstadgad minimiviktning för kvalitetsaspekter: "The weight of quality criteria shall represent at least 30 % of total points awarded". För arbetsintensiva kontrakt till och med minst 50 %. Kanske missade Kommissionen SOU 2013:12 i sin informationsinhämtning inför framtagandet av förslaget...? Det finns visserligen undantag i artikelns punkt 5. Men grundregeln tycks ändå vara att kommissionen kräver en på förhand bestämd procentuell poängfördelning. Vad innebär det för den absoluta mervärdesmodellen som numera är så vanlig i Sverige?

Går det inte att räkna om den absoluta mervärdesmodellen till en procentuell fördelning? Nej, inte på förhand innan anbuden kommit in. Samma mervärde (den fiktiva avdrags- eller påslagsnivån) kan få olika relativ betydelse i olika anbud beroende av det faktiska anbudspriset. Men kanske ska artikel 98.4 inte alls tolkas så strikt? Skulle det till exempel vara ok att utgå från ett uppskattat anbudspris utifrån sin genomförda marknadsanalys? Eller från kontraktets uppskattade värde? Men vad händer då om någon lämnar ett godkänt anbud som med sitt pris hamnar i en fördelning på 29 % kvalitet och 71 % pris? Måste upphandlingen avbrytas även om alla andra anbud hamnar på minst 30 % kvalitet? Eller ska just det anbudet förkastas? Vem vet? Inte jag, som en viss Ekdahl skulle ha sagt.

Jag har svårt att tolka det på något annat sätt än att det innebär en tillbakagång till hur vi gjorde innan vi visste bättre. Men kanske har jag missuppfattat? Och det är ju det som är det roliga just nu, att förslaget äntligen är publicerat och vi tillsammans nu får försöka förstå vad det faktiskt innebär.

Hör av dig om du vill resonera mer om detta!
> heidi@procurious.se

Heidi Karlander, 11 september 2026